Helena av Josephine Angelini
Jo, jag fick ju ett litet utbrott häromdagen över den här boken. Vilket kanske var väldigt onödigt märkte jag ju när jag läste klart den... Anyway så kan jag säga att det räddade serien helt och jag är på'tt igen och vill läsa vidare på Starcrossed.
Utgivningsår: 2011 Orginaltitel: Starcrossed Sidor: 506
Första meningen: "- Men om du köper en bil åt mig nu, så får du ju tillbaka den om två år, när jag flyttar, och då kommer den fortfarande att vara nästan ny, sa Helena hoppfullt."
Baksidetext:
Kan man trotsa det öde som står skrivet i stjärnorna?
Helena Hamilton är extremt blyg. Så blyg att hon faktiskt mår fysiskt illa av att dra till sig uppmärksamhet. Vilket inte är så lätt att undvika eftersom hon är lång, blond och vacker som en gudinna. Hon är dessutom fruktansvärt stark och övermänskligt bra på löpning.
Men den senaste tiden har underliga saker börjat hända, och hon hemsöks av blodiga mardrömmar och syner. Och när hon träffar Lucas Delos för första gången drabbas hon plötsligt av ett överväldigande hat och försöker döda honom. Inför hela skolan.
Trots det känner sig Helena oförklarligt dragen till Lucas , och bitvis börjar sanningen om vem hon är att uppenbara sig...
Jag tycker:
Till att börja med måste jag säga att det här var en usel översättning. Och usel korrekturläsning. Var det bara mitt exemplar eller hur var det för er andra som läst den? Det känns som om översättaren har kopierat in allting i Google-translate och sen inte brytt sig om att vissa meningar blir fel ändå. Sen har de missat att sätta dit ett " på flera ställen där det ska vara dialog eller att de tagit dit för många så man tror att de pratar fast det egentligen är beskrivningar.
Till en början brydde jag mig inte om det så mycket. Men efter ett tag hände det allt oftare och det förstörde läsupplevelsen rätt mycket faktiskt.
Sen har vi det här med att den här boken blivit ihoppkopplad till Twilight vilket jag tycker är absurt. Grejen var väl att familjen Delos är väldigt lik familjen Cullen, men jag tycker inte alls det. Visst kan Cassandra Delos se in i framtiden precis som Alice Cullen, och Hector Delos är lika matcho som Emmett Cullen. Men ungefär där slutar likheterna tycker jag. Hector är mycket mer ilsken än vad Emmett någonsin varit och Cassandra är inte alls lika glad och sprallig som Alice. Sen kan jag inte hitta några likheter bland resten av familjemedlemmarna. Blir lite trött på att allting jämt ska jämföras med Twilight faktiskt. Speciellt när de inte alls är lika.
Utöver det så tyckte jag om den här boken. Jag är inte helt lyrisk eller så men den var helt okej. Gillar, inte älskar. Spänning mixat med förbjuden kärlek är jag ju lite svag för, och det var precis det som den här innehöll. Sen slutade den med många frågor obsevarade så ja, jag bara måste läsa vidare nu helt enkelt.
Några tankar som innehåller spoilers:(Markera för att läsa)
- Bland annat så är det ju hela det är med incest grejen. Ni har ingen aning om hur trött och besviken jag blev när jag först läst det. Därför var jag tvungen att uttrycka mina tankar om det(plus lite blodsocker-Bella där som sagt...). Det var oerhört skönt att sen läsa att det bara var Helenas mamma som ljög för henne för att hålla Helena och Lucas ifrån varandra.
- Måste ju också erkänna att innan allt det där med att de var kusiner så grät jag ju nästan en skvätt över hur omöjlig deras kärlek är. Hur kommer det sluta egentligen?
- Och vilken förädisk mamma Helena har egentligen! Tycker verkligen inte om henne...
Slutbetyg: 8/10
Postat av: Nilmas Bokhylla
Hehe, när du skrev det så kliade det rätt gött i fingrarna på mig. Ville ju säga att det inte var så men det var ju en för stor spoiler ;)
Trackback
