Mamette 1: Änglar och duvor av Nob
Originaltitel: Mamette 1: Anges et pigeons
Utgivningsår: 2012
Sidor: 48
Tackar förlaget för det fina läsexet!
Rund och med håret i en knut - så som vi ofta tänker oss gamla damer men Mamette är en mormor som har glömt bort att bli gammal. Hon är nyfiken på livet och hänger med varierad framgång med i teknikens utveckling. Kvarterets ungar får sig kanske en uppsträckning i hyfs av Mamette ibland men i utbyte lär hon sig de senaste SMS-förkortningarna.
På parkbänken sitter Mamette och den grälsjuka Fröken Pinsec, och livligt och med en stor portion humor filosoferar över livet. I duvornas paradis (som lika gärna kan vara skyddsänglar) ger de oss en humoristisk bild av hur vi lever. Här är tanten som åker skateboard med dra-matenväskan - Mamette kommer att ta dig med storm.
Jag tycker:
Alltså den här är ju helt underbar! Vilken härlig tant, ha! Jag önskar att jag kommer behålla mitt barnasinne så här långt, precis som Mamette. Jag älskar tecknarstilen också, den är sådär mjuk och färgglad som jag föredrar. Nu var det ett tag sen jag läste den men den sitter fortfarande djup inristad i hjärnan. Riktigt vacker berättelse!
Ett hus med många dörrar av Sanna Juhlin
Originaltitel: -
Tecknare: Millis Sarri
Utgivningsår: 2013
Sidor: 25
Första meningen: "Pascal och hans mamma ska flytta till ett hyreshus."
Jag tackar både Sanna Juhlin och förlaget för den fina boken!
Baksidetext:
Pascal och hans mamma har flyttat till ett hus med många dörrar. När mamma fixar fint i lägenheten går Pascal på upptäcktsfärd. Det luktar nybakta bullar och någon spelar musik. Var bor hunden som verkar vilse? Och vem är den arge med alla lapparna på dörren?
Följ med Pascal och lär känna alla i ett hus med många dörrar.
Jag tycker:
Detta var en mysig liten barnbok. Gillar att Pascal är så fördomsfri och bjuder in alla att vara med. Jag får en liten känsla av att han till och med visar mamman "hur man ska göra", att man inte ska vara så rädd för främlingar liksom. Helt klart en bok jag skulle vilja spara till framtida barn!
Besvärjelser och beskydd av Maria Friedner
Originaltitel: -
Utgivningsår: 2013
Förlag: MIX Förlag
Sidor: 333
Första meningen: "Hon som kom för att avvärja katastrofen anlände en halv sekund för sent."
Baksidetext:
Cecilia lever ett förhållandevis bekymmerslöst liv, fyllt av kravlöst sex och sena utekvällar. Alltid snygg, aldrig sjuk och med ett koppel av beundrande män efter sig. Så försvinner plötsligt hennes mormor, den person som betyder allra mest för Cecilia.
Mormor, visar det sig, är ingen vanlig tant, utan en livs levande fe! Den chockartade upplysningen får Cecilia av den bittre vätten Masti Toivonen, som en dag dyker upp i trädgården. Nu måste hon hitta ett barn att offra till vättarna för att återse mormor vid liv. Till sin hjälp har hon inte mycket mer än Fairy net - feernas magiska motsvarighet till forumet Familjeliv.
Jag tycker:
Detta var en väldigt underhållande bok och den var väldigt svår att lägga ifrån sig. Jag gillade Cecilia och hennes tuffa attityd. Tycker det är kul att det är en tjej för en gång skull som har en liten "player" attityd. Vi kan vi också! Sen är ju lilla vätten Masti Toivonen helt underbar. Ska försöka vara den elake men lyckas inte så bra liksom.
Överlag gillade jag handlingen och karaktärerna väldigt mycket. Och som sagt så var den också väldigt spännande. Tyvärr blir det inte toppbetyg då jag inte kände den där känslomässiga "connectionen". Men den är helt klart läsvärd! Plus att jag gillar att det blir mer och mer svensk fantasy hela tiden. Gillas skarpt!
Extremt högt och otroligt nära av Jonathan Safran Foer
Originaltitel: Extremely Loud & Incredebly Close
Utgivningsår: 2006
Sidor: 326
Första meningen: "Tänk på en tekittel?"
Baksidetext:
Oskar Schell, 9 år, är uppfinnare, frankofil, origamist, datakonsult, smyckesdesigner och amatörarkeolog. Dessutom spelar han väldigt gärna tamburin och korresponderar med Stephen Hawking och Ringo Starr.
Morgonen den elfte september befann sig hans pappa högst upp i World Trade Center. Ibland plockar Oskar fram telefonsvararen med pappas sista meddelande som han gömt undan för sin mamma.
I en garderob hittar Oskar en vas med ett mystiskt kuvert i. Det står Black (med röd penna) på kuvertet, och i det ligger en nyckel. Han tror att det kan vara en viktig ledtråd i en av de lekar hans pappa brukade arrangera. Därför bestämmer han sig för att tillsammans med en 103 år gammal krigsreporter söka upp varenda en av de 472 Black - från Aaron till Zyna - som bo i New York, och ta reda på vart nyckeln går och vem denna Black är som kanske kände hans pappa.
Jag tycker:
Jag har länge velat läst denna och efter ett bokbyte med
Malin från Nilmas Bokhylla så kunde jag äntligen sätta tänderna i den. Och den var faktiskt sådär bra som jag trodde den skulle vara. Mysig, tankvärd och helt underbar egentligen.
Vi får alltså följa lilla Oskar som är 9 år och förlorade sin pappa under attentatet mot World Trade Center den elfte september. Oskar är en helt underbar karaktär med många fantastiska tankar. Han är liksom sådär smart som jag önskar mina framtida barn kommer vara. Han är ödmjuk på ett sätt som jag önskar att fler var och det var verkligen helt underbart att få läsa om honom och hans liv.
Vissa delar kan vara lite förvirrande i boken dock. Helt plötsligt kan det komma ett kapitel som handlar om en helt annan person och är skriven helt annorlunda. Men det är en utav sakerna som jag gillar med den här boken. Man liksom vet inte riktigt vad det är som händer och ju längre man kommer i boken, desto mer går det upp för en vilka dessa personer är.
Jag gillade boken riktigt mycket men ibland önskade jag att jag hade läst den på originalspråket istället. Vissa citat hade tagit tag i mig mer då och berört mig ännu mer. Utöver det, riktigt bra bok!
Rebellhjärta av Moira Young
Originaltitel: Rebel Heart
Sidor: 474
Serie: Dustlands #2
Första meningen: "Det är sent på eftermiddagen."
Tackar förlaget för detta fin fina läsex!
Baksidetext:
Jag sliter upp sheeman över näsan.
Vi kör i full fart fram i vägbron.
Röken böljar i väller fram i tjocka svarta vågor.
Sex ryttare framträder ur molnet.
Svarta rockar.
Svarta ryttare.
Tontonerna...
Det hade verkat så enkelt. Om hon bara besegrade Tonton och räddade sin kidnappade bror Lugh skulle ordningen i Sabas värld vara återställd. Men priset hon fick betala var högt: kampen för Lughs frihet har frigjort mörka krafter och skuggor från det förflutna förföljer henne. Ingen går längre säker och Saba tvingas konfrontera den fruktansvärda hemlighet som vilar i hennes innersta. Hur långt är hon beredd att gå för att få det hon vill?
Jag tycker:
Ännu en gång en otroligt spännande bok. Alltså den här serien är bara så himla bra! Precis som förra gången så älskar jag hur man får följa Sabas tankar. Hon är en sådan klockren karaktär! Det som är bäst med henne är att hon är kanske inte den perfekta människan och handlar ibland kanske lite väl själviskt men man befinner sig hela tiden i hennes huvud så man vet att det hon gör inte är menat själviskt. Hela serien är så genial att jag nu inte vet vad jag ska ta mig till utan den ett tag. Kommer det komma fler översatt? När kommer den ut? Jag kommer så sakna den här världen tills nästa del. Åh hatar att sitta ovetandes. Ge mig del 3 nu!
Underbara helvete av Jamie McGuire
Originaltitel: Beautiful Disaster
Utgivningsår: 2013
Sidor: 358
Serie: Beautiful #1
Första meningen: "Allt i rummet skrek att jag inte hörde hemma där."
Jag tackar förlaget för det fina recensionsexemplaret!
Baksidetext:
Abby har lämnat sitt mörka förflutna bakom sig, fast besluten att aldrig återvända. Tillsammans med sin bästa kompis America har hon flytt till Eastern University för att börja ett nytt liv. Hädanefter ska hon vara en duktig flicka. Men så möter hon Travis, killen som slåss för pengar på illegala slagsmålsklubbar och som alltid har ett koppel av tjejer efter sig.
Abby lovar sig själv att aldrig falla för Travis och istället inleder de en vänskap. En vänskap som med tiden fördjupas och intensifieras tills den plötsligt har förvandlats till just det Abby med alla medel försökt undvika. Hon vet att de inte är bra för varandra, ändå kan hon inte hålla sig borta ifrån honom.
Deras relation blir snart alltmer kaotisk, destruktivt hänförande och fullkomligt underbar. Samtidigt smyger sig Abbys förflutna allt närmare och hotar att rämna hela deras värld.
Jag tycker:
Alltså jag är så himla kluven när det gäller den här boken. Egentligen kan jag tycka att Travis är en riktigt dushbag men o andra sidan så gillar jag att Abby faktiskt säger ifrån då jag hade sagt ifrån. Deras relation är upp och ner hela tiden och jag vet att jag personligen inte hade orkat med så mycket drama i en realtion. Samtidigt så älskar jag de små stunderna då det inte är så mycket hets mellan dessa två personer. Jag gillar ändå Abby som person, men ibland gör hon saker jag inte kan förstå riktigt.
Ja, som ni märker kan jag inte sätta fingret på vad jag tycker ordentligt. Boken är bra jag känner bara att jag inte riktigt orkar med Abby och Travis strul ibland. Detta var nog en bok jag hellre hade läst på originalspråket för att få mest utav den. Kanske?
Alltså shit vilket rörig recension det här blev. Ska försöka vara lite objektiv nu istället. Okej, boken är alltså bra. Den är underhållande och väcker känslor hos mig. T.ex. irritation men jag blir ändå glad för Abby och Travis ibland och jag har en liten thing för killar som är tuffa på utsidan men så fort man lär känna de visar de sig svaga. Dock tror jag att huvudkaraktärerna är alldeles för mycket åt båda hållen. Vill jag ha en badboy så vill jag nog inte att han ska slåss och göra sig själv illa för pengars skulle. Och Abby tycker jag stänger in sig allt för mycket och vägrar berätta något som helst om sitt förflutna.
Utöver det så är ändå boken rätt spännande och jag vill hela tiden veta hur det egnetligen kommer går för Abbys och Travis. Dock känner jag att det får vara nog här så jag kommer nog inte läsa några andra delar ur denna serie. Vet inte riktigt hur det ska bli utan att upprepa första boken direkt?
Blodröd väg av Moira Young
Originaltitel: Blood Red Road
Utgivningsår: 2011
Förlag: Rabén & Sjögren
Sidor: 526
Första meningen: "Lugh föddes först."
Baksidetext:
Lugh! skriker jag.
Jag springer bredvid han. Flämtar. Kan inte riktigt andas.
Lugh lyfter huvet. Jag ser han i ögona. Lughs ögon. Blåa som sommarhimlen. Jag tar hans händer.
Jag ska leta upp dej, säger jag. Vart dom än tar dej så svär jag att jag ska leta upp dej.
Sandstormen ökar i styrka och tar över Sabas värld. Ur dammet uppenbarar sig fem svartklädda ryttare. De tar med sig Sabas tvillingbror Lugh. Resan börjar. Hon måste rädda honom. Till vilket pris som helst.
Jag tycker:
Oj, jag trodde verkligen inte jag skulle gilla den här så pass mycket. Den här fick jag alltså utav min kollega som inte alls gillade den, så jag var ju väldigt skeptisk. Men så en dag tänkte jag att du får jag väl ta tag i den där, och fastnade helt. Visst att man störde sig lite i början på talspråket och det tog ett tag innan man riktigt hängde med ordentligt. Men när jag väl gjorde det kunde jag inte lägga ifrån mig boken alltså. SÅ. JÄKLA. SPÄNNANDE. Sen älskar jag Saba. Sån härlig karaktär! Hur hon utvecklas under den här resan alltså. Och hur hennes relation med hennes syster Emmi utvecklas också. Så himla gulligt!
Och när vi ändå pratar karaktärer så kan jag säga att jag har en liten fictional-crush på Jack. Hur sexig verkar han inte liksom?
Nej, jag gillade verkligen den här boken till min stora förvåning. Nu vill jag bara sätta tänderna i del två som precis kommit ut också!
The Maze Runner av James Dashner
Originaltitel: -
Utgivningsår: 2009
Sidor: 374
Första meningen: "He bagan his new life standing up, surrounded by cold darkness and stale, dusty air."
When Thomas wakes up in the lift, the only thing he can remember is his first name. His memory is blank. But he’s not alone. When the lift’s doors open, Thomas finds himself surrounded by kids who welcome him to the Glade—a large, open expanse surrounded by stone walls.
Just like Thomas, the Gladers don’t know why or how they got to the Glade. All they know is that every morning the stone doors to the maze that surrounds them have opened. Every night they’ve closed tight. And every thirty days a new boy has been delivered in the lift.
Thomas was expected. But the next day, a girl is sent up—the first girl to ever arrive in the Glade. And more surprising yet is the message she delivers.
Thomas might be more important than he could ever guess. If only he could unlock the dark secrets buried within his mind.
Jag tycker:
Alltså jag vet inte ens vart jag ska börja. Den här är ju bara så där helt fantastiskt jävla bra! En väldigt unik handling med trovärdiga och härliga karaktärer. Överraskningar hit och dit, man har ingen aning om vad som ska hända. Vilket nog är det allra bästa med den här boken. Man har ingen som helst aning om vad som ska komma härnäst och att man inte alls lyckas lista ut hur de kommit dit osv. Visst att man har sina aningar men man vågar inte hoppas/tro på något för Dashner går icke att lita på. Han lyckas verkligen vrida den här storyn med överraskningar(både bra som dåliga) runt varje kapitel hela tiden. Man kan bar ainte sluta läsa!
Ni vet hur jag är med omtalade böcker. Jag kan bli lite anti och vill helst inte läsa de för att förhoppningarna är alldeles för höga. Så jag var lite tveksam när jag började på den här. Men tänk så fel jag hade! Den var precis sådär bra som alla säger och nu utmanar jag dig till att läsa den!
Jaha, en liten sammanfattning då. Skit bra, läs den! Den planeras även att översättas till svenska. (Och så ska den ju också filmatiseras). Själv MÅSTE jag bara ha del två nu!
Mini-recensioner: Filmer
Percy Jackson: The Lightning Theif
Såg denna nu när den gick på TV igår. Kan faktiskt säga att jag gillade den. Visst att de har gjort om en hel del. Några få detalger som de skruvat om lite. Men ändå en helt okej film i sig.
Tyckte om Grover bättre i filmen faktiskt. Lite mer kaxig än orginalet liksom. Passade bättre in i beskyddarrollen. När det gäller Annabeth så gillade jag henne också. Lite störande att de måste lägga in en kärlekshistoria, och att karaktärerna verkar mycket äldra i filmen än i boken. Annars som sagt en helt okej film. Men om du stör dig ofta och mycket på att de ändrat saker i filmerna så är detta inget för dig. För det var en del som inte riktigt stämnde överens.
The Perks of Being a Wallflower
Gillade helt klart filmen bättre än boken! Här får jag den där känslan in under huden som alla pratar om. Den berörde mig mer helt enkelt än vad boken lyckades göra, vilket är väldigt ovanligt! En väldigt sevärd film som jag helt klart kan rekommendera! Sen måste jag bara säga att Emma Watson är ju helt fantastiskt, sjukt snygg i den här filmen. Sanslöst.
Med det vill jag önska er alla en riktigt mysig och godis-fylld påsk!!
The Forest of Hands and Teeth av Carrie Ryan
Originaltitel: -
Utgivningsår: 2009
Sidor: 308
Första meningen: "My mother used to tell me about the ocean."
Baksidetext:
In Mary's world there are simble truths.
The Sisterhood always knows best.
The Guardians will protect and serve.
The Unconsecrated will never relent.
And you must always mind the fence that surronds the village; the fence that protects the village from the Forest of Hands and Teeth.
But slowly, Mary's truths are failing her. She's learning things she never wanted to know about the Sisterhood and it's secrets, and the Guardians and their power, and about the Inconsecrated and their relentlessness.
When the fence is breached and her world is trown into chaos, she must choose between her village and her future - between the one she loves and the one who loves her.
And she must face the truth about the Forest og Hands and Teeth. Could there be life outside a world surronded by so much death?
Jag tycker:
Gillade denna bok väldigt mycket! Spänningen var väl inte på topp genom hela boken direkt men för mig gjorde det faktiskt ingenting. Mellan varven fick man andas lite och lära känna Mary mer och mer istället och tillslut blir man riktigt fäst vid henne. Till en början kan hon verka väldigt självisk och har svårt att se längre än till sig själv men under boken gång får man se henne utvecklas och själv inse detta och göra något åt det. Gillar storyn skarpt. Den är egen och lite små mystisk sådär, så man får tänka lite själv liksom. Fundera på hur allt ligger till osv.
Det som dock grabbade tag i mig mest under bokens gång är språket. Jag älskar hur Carrie Ryan beskriver Marys omgivning och tankar, det ger ett riktigt djup till det hela och lyfter hela boken. Gillar du zombeis så är denna bok ett helt klart måste! Själv vill jag hugga tag i bok 2 så snart som möjligt.
Percy Jackson - Född till hjälte av Rick Riordan
Originaltitel: Percy Jackson and the Olympians - The Lightning Thief
Utgivningsår: 2005
Förlag: Bonnier Carlsen
Sidor: 441
Första meningen: "Alltså, jag ville inte vara halvblod."
Baksidetext:
Percy Jacksoon har ADHD och dyslexi, och han vet att hans verklighetsuppfattning inte är som alla andras.Men det som händer när han är på studiebesök i New York är bara för mycket! Plötsligt förvandlas hans elaka mattelärare till ett monste, ett riktigt monster som inte vill annat än att ta livet av honom. Bokstavligen.
Snart börjar andra oförklarliga saker hända Percy, och sanningen om hans far kryper fram - Percy är född till hjälte!
Jag tycker:
Gårdagen spenderades helt i soffan tillsammans med Percy vilket gjorde att jag också läste ut den. Och min åsikt om boken är ganska klar. Helt klart en bra bok men inget som blowade mig away direkt. Boken var riktigt spännande och ibland rätt smårolig, men jag är inte så där helt nerkärad i detta som vissa andra är. Och problemet är att jag inte riktigt vet vad det är som gör det heller. För jag gillar storyn, jag älskar att man får så mycket fakta invävt i storyn om de grekiska gudarna. Ricks språk är riktigt fängslande och jag älskar den lilla touch av humor som finns under ytan. Så vad är det som är fel då? Ingen. Jävla. Aning. Ibland får man bara inte den där rätta känslan helt enkelt och då blir det såhär. Lite halvljummet intresse men ändå så pass stort intresse att man inte vill läsa boken helt enkelt. Så ja, inte den mest givande recensionen kanske. Men om du gillar den grekiska mytologin, spänning med en touch av humor är detta verkligen något för dig.
Själv kommer jag helt klart kunna rekommendera denna till kunder i butiken och jag ska även ta och läsa fortsättningen på serien. Först ska jag ta och se filmen som alla pratar så otäckt om. Den ska tydligen vara usel så blir roligt att se vad lilla jag kan tycka.
The Perks of Being a Wallflower av Stephen Chbosky
Orginaltitel: -
Utgivningsår: 2009
Förlag: Pocket Books UK
Sidor: 231
Första meningen: "Dear friend, I am writing to you because she said you listen and understand and didn't try to sleep with that person at that party even thought you could have."
Baksidetext:
Charlie is a fresman and while he's not the biggest geek in the school, he is introspective, intelligent beyond his year yet socially awkward, he is a wallflower, caught between trying to live his life and trying to run from it. Charlie is attempting to navigate his way trought uncharted territory: the of first dates and mixed tapes, family dramas and new friends; the world of sex, drugs and The Rocky Horror Picture Show, when all one requires is that perfect song on that perfect drive to feel infinite. But Charlie can't stay on the sideline forever. Standing on the fringes of life offers a unique perspective. But there comes a time to see what it look like from the dance floor.
Jag tycker:
Jag kommer ha jättesvårt att försöka sätta mina tankar om denna bok i ord nu så va snälla. Att sätta ett betyg på Goodreads har varit skit svårt och jag tror det beror på att jag inte riktigt vet vad jag tycker. För att göra det enkelt så kan jag väl säga såhär:
Boken är bra. Men jag är inte helt frälst som alla andra. Men jag ser allt det här som alla andra ser som är så himla fantastiskt men just dessa saker sätter inte igång Älskar-klockorna hos mig. Har det med Charlies skrivsätt att göra? Har det med att den är skriven i brevform att göra? Njaeeaa, kanske. Tror nog där det största problemet ligger för mig. Jag vet att denna skrivstil ska få en att förstå att Charlie lider av någon form av asperger, men för mig blir det bara jobbigt att läsa tyvärr och jag får inte riktigt det där djupet som jag så gärna velat ha. Allting stannar på ytan vilket gör att alla dessa fantastiska citat är svåra att ta till sig.
Sammanfattningsvis kan jag säga att jag gillade den här boken under resans gång. Det gjorde jag faktiskt. Men såhär efteråt är det inget som har etsat sig fast hos mig som jag vet att den här boken har gjort hos många andra. Dock ser jag den här boken bland de framtida klassikerna. Det är lite On the Road-känsla över den. Tror nog att jag uppskattat boken mer också under mina tidiga tonårs-år då jag själv var lite smått lost och inte hade världens bästa självförtroende. Så därför hoppas jag att detta kan ingå i skollitteraturen i framtiden.
Clockwork Angel av Cassandra Clare
Originaltitel: -
Utgivningsår: 2010
Sidor: 481
Första meningen: "The demon exploded in a shower of inchor and guts."
Baksidetext:
When sixteen-year-old Tessa Gray arrives in England during the reign of Queen Victoria, something terryfying is waiting for her in London's Downworld, where vampires, warlocks and other supernatural folk stalk the gaslit streets. Friendless and hunted, Tessa seeks refuge with the Shadowhunters, a band of warriors dedicated to ridding the world of demons. Drawn ever deeper into their world, she finds herself fascinated by - and torn between - two best friends and quickly realizes that love may be most dangerous magic of all.
Jag tycker:
Wow, den här gillade jag verkligen! Mycket bättre än The Mortal Instruments-serien faktiskt. Vilket nog mest beror på miljön i den här boken. Jag älskar London som stad och älskar alla dessa pluffsiga klänningar och deras brittiska accent(som jag faktiskt hör när jag läser dialogerna). Som vanligt med Cassandra Clare så har man ingen aning om hur det ska sluta. Man litar liksom inte på sin egen list när man läser något av henne. Hur mycket man än klurar så kan hon ändå vända helt på storyn och få en att tappa hakan.
Dock är jag lite besviken på karaktärerna. Jag började egentligen inte känna något för Tessa förns i de allra sista sidorna. Och Will är ju bara som en ren kopia av Jace, vilket är väldigt fantasilöst tycker jag. Uppenbarligen dras nog Cassandra Clare själv till den här typen av personlighet. Men Jem o andra sidan, honom gillar jag. Lite små mystisk med sitt speciella utseende och ändå otroligt snäll och givmild.
De småtråkiga karaktärerna drar ner betyget lite men med spänning från första sidan och denna fantastiska miljö har jag nu fallit för The Infernal Devices-serien och kommer helt klart läsa Clockwork Prince snart. Väldigt snart!
Den glädjelösa ön av Enrique Fernandez
Orginaltitel: L'ile sans sourire
Utgivningsår: 2011
Sidor: 64
Baksidetext:
Milander Dean, en man förföljd av sitt förflutna, anländer till den av havet isolerade och vågpiskade ön Yulkukany.
Där konfronteras Milanders bistra livssyn med en ung flickas livliga fantasi och han dras in i ett märkligt äventyr med mystiska varelser och talande djur.
Jag tycker:
Den här såg jag sist jag var på bibblan och kunde inte låta bli att ta med mig den hem. Så fin framsida och sen har jag börjat få en "thing" för seriealbum. I alla fall så gillade jag verkligen den här. Riktigt gullig, tankvärd och väldigt fina bilder. Detta gav mig verkligen mersmak för liknande seriealbum! Är supersugen på Mamette tex, men tyvärr så har inte mitt bibliotek den så jag vet inte riktigt hur jag ska lösa det där. Men men, Den glädjelösa ön är verkligen något jag kan rekommendera!
Ful av Scott Westerfeld
Orginaltitel: Uglies
Utgivningsår: 2008
Förlag: Bonnier Carlsen
Sidor: 381
Första meningen: Tyvärr lämnat tillbaka boken så kan inte förmedla den första meningen här.
Baksidetext:
I en värld där alla är extremt vackra, är det normala fult!
Tally kan knappt vänta till sin sextonde födelsedag då hon blir Vacker. Sexton är när förändringen sker - från motbjudande Ful till otroligt attraktivt Vacker. Den dag då man åker som i en katapult rakt in i det högteknologiska paradiset i stadens centrum där ens enda uppgift är att ha superkul! Om bara några veckor fyller Tally sexton ...
Men Tallys nya vän Shay är inte helt säker på att hon vill bli Vacker. Hon vill hellre försöka leva utanför staden. Myndigheterna erbjuder Tally det värsta tänkbara valet hon kan tänka sig: Hitta sin vän och förråda henne, eller aldrig blir Vacker. Tallys val förändrar hennes syn på världen för alltid.
Jag tycker:
Detta är en bok jag velat läsa länge då jag sett många utav er bokbloggare som läst dessa fast på engelska då. Så när min kollega sa att hon hade den hemma på svenska fick jag låna den för att läsa. Hon själv älskar den här boken och kan säga att jag också nästan är där.
Det hela började med att jag lånade henne Delirium och när hon då läst den så tyckte hon att den var så himla lik den här, som hon då tycker är bättre. Så jag fick då låna Ful för att kunna bedömma själv. Och ja, visst är den lik på många sätt. Men samtidigt, de flesta dystopier liknar varandra. Det är väldigt svårt för en författare att hitta något helt nytt som inte skrivits om tidigare när det gäller dystopier.
I alla fall, utöver likheterna så gillade jag den här boken väldigt mycket. Otroligt spännande hela vägen och jag har nu redan lånat hem del två från bibblan.
Jag gillar i princip allt med den här boken. Trots det så ger den inte riktigt samma känsla som Delirium-serien gör för mig. Den sätter igång hela systemet på något underligt sätt. Tror det har att göra med Lauren Olivers språk. Det är så förundrat vackert!
Jaja, jag ska inte jämföra allt för mycket. Ful är en riktigt bra bok och jag kommer definitivt läsa hela serien. Nu måste jag ju få reda på hur det går!
Blodsmagi av Tessa Gratton
Orginaltitel: Blood Magic
Utgivningsår: 2013
Sidor: 381
Första meningen: "Jag är Josephine Darly, och jag tänker leva för evigt."
Baksidetext:
Det var så vackert, mörkt och skimrande som om själv natthimlen läckte ut i min hand. Jag pressade blader mot huden för att blodet skulle rinna fortare. Smärtan sköt upp längs handleden och lindade sig runt underarmen, som glödande taggtråd.
Silla är beredd att göra vad som helst för att avslöja sanningen som sin familj, hur fruktansvärd den än är. Till och med offra sitt eget blod.
Jag tycker:
Kan börja med att säga att jag gillar verkligen den här boken. Jag gillar att man både får följa Silla och Nicks PoV, där Nick är min favorit. Sån härlig sarkasm! Sen tycker jag att kärlekshistorien är trovärdig och så även magin. Visst att det kan bli lite väl blodigt ibland men trots det så tycker jag det är en trovärdig story. Men det som är helt klart bäst med den här boken är att den är riktigt spännande. Från första början så är det mystik och spänning och det uppskattar jag verkligen. Tyvärr blir det inget toppbetyg och kan inte direkt sätta fingret på varför men Blodsmagi är ändå helt klart läsvärd.
Förr eller senare exploderar jag av John Green
Orginaltitel: The Fault in Our Stars
Utgivningsår: 2013
Sidor: 308
Första meningen: "På senvinten mitt sjuttonde levnadsår kom min mamma fram till att jag var deprimerad, antagligen för att jag sällan gick hemifrån, låg rätt mycket i sängen, läste samma bok om och om igen, inte åt så ofta och ägnade en ganska stor del av min rikliga fritid åt att tänka på döden."
Tack så hemskt mycket för läsexet Bonnier Carlsen!
Hazel är 17 år och kommer aldrig att bli frisk igen. Det har hon vetat sedan dagen då hon fick sin cancerdiagnos för tre år sedan.
Hazels mamma är orolig för att Hazel ska missbruka Americas Next Top Model och bli allt mer isolerad hemma vid teven. Depression är ju en vanlig bieffekt till cancer har hon läst (Hazel menar att det inte är cancern som gör henne deppig - det är vetskapen om att hon ska dö).
Lösningen blir att anmäla Hazel till kyrkans stödgrupp för unga med cancer. Men mötena visar sig vara allt annat än uppiggande och följer ungefär samma mönster som ett AA-möte.
Men en eftermiddag i den där stödgruppen förändras livet. Augustus Waters, friskförklarad från sin cancer, dyker upp.
Hazel möter Augustus Waters blick och deras kärlekshistoria ska komma att bli en sådan som poeterna diktar om. E p i s k.
Det här är en berättelse om cancer, visst, men det är framförallt en förkrossande vacker och gripande historia om livet, Hazel Grace och Gus. Om att vara ung och ändå stå med ena foten i graven. Om att tro att man aldrig mer kommer att bli glatt överraskade. Om att få sin sista önskan uppfylld.
Jag tycker:
Wow. Det här är bra. Riktigt bra. Den här boken tog ett stort tag om hjärtat på mig och vred om, vred tillbaka, vred lite till för att sen bara försvinna och lämnade mig där. Sorgsen. Glad. Uppgiven. Full av hopp. Och tillslut tillfreds. Detta är ingen typisk cancerbok. Den beskriver inte hur jobbigt allting är eller hyllar huvudkaraktären till skyarna för vilken fantastisk kamp hen gjorde. Här får vi träffa Hazel, en helt vanlig tonåring som lider utav cancer och vet att hon inte kommer överleva den. Vi får följa Hazel vanliga tonårsproblem + den lilla detaljen att hennes lungor inte vill fungera som de ska och gör henne oerhört mycket tröttare än andra tonåringar. Det är vackert. Det är smärtsamt. Det är ärligt och down-to-earth. John Green visar upp ett hemsk ämne med en touch av humor. Hur sjutton kan man lyckas så jäkla bra med det också?
Detta är helt klart en riktigt, jävla bra bok som berörde mig starkt. Jag har läst en del böcker om döden och hemska sjukdomar(PS jag älskar dig, Hundar, hus och hjärtats längtan, En dag, m.m.) men ingen annan bok än just Förr eller senare exploderar jag har gett mig en klar bild av hur en sådan förlust känns på riktigt. Det gjorde ont i hjärtat när jag läste boken vissa delar och sambon gav mig riktigt oroliga blickar när tårarna rann. Och nu pratar vi en såndär fantastiskt osexig grinstund. Tårar blandas med snor och tillslut vill man nästan dra åt sig Hazels syrgastub för man får inte riktigt in luft i lungorna ordentligt.
Hur som helst så är det här en väldigt bra bok och jag kommer definitivt rekommedera den vidare till kunder, vänner, bekanta. Gamla som unga. Alla borde verkligen läsa den här.
Divergent av Veronica Roth
Orginaltitel: -
Utgivningsår: 2011
Sidor: 487
Första meningen: "There is one mirror in my house."
Baksidetext:
Sixteen-year-old Tris is forced to make a terrible choice. In a divided society where everyone must conform, Tris does not fit.
So she ventures out alone, determined to discover where she truly belongs. Shocked by her brutal new life, Tris can trust no one. And yet she is drawn to a boy who seems to both threaten and protect her.
The hardest choice lies ahead.
Jag tycker:
Ja, detta har ju varit en otrolig snackis hos flera bokbloggare länge. Alldeles nyligen har den blivit översatt till svenska och det planeras även en film. Ni kanske kommer ihåg hur det var för mig när jag skulle läsa en annan snackis. Hungerspelen. Jag blir väldigt anti. Varför? Vet inte. Född sån kanske. När det gäller Divergent var det lite samma stuk. Tillslut köpte jag hem den där den fått stått oläst i hyllan i ett antal månader. Men nu, vid årsskiftet så bestämde jag mig att det var dags. Jag satte mig bekvämt i soffan, Google Translate nära tillhands i Fånen och började läsa. Det började ganska trögt med alla nya, dystopiska ord. Så det blev mycket translate:ande där ett tag. Men efter en 4-5 kapitel var jag helt fast. Jag hade nästan inte tid att kolla upp ord jag inte förstod för jag ville bara vidare. Det här är en sån bok där man inte har den blekaste aning om hur det kommer sluta. Visst har man sina aningar här och där men sen visar det sig att man är helt ute och cyklar. Veronica Roth vet precis vad hon gör och hon gör oss stackars läsare helt paralyserade av den här storyn. Den är unik. Den har spänning. Den har kärlek. Den har personutveckling. Kan det bli bättre än så här egentligen? Nej, inte mycket i alla fall.
En annan sak som jag gillar väldigt mycket är hur hon bygger upp en kärleksrelation istället för att huvudkaraktären blir handlöst förälskad direkt. Det gör allting mer trovärdigt.
Ja, när det gäller Divergent så är jag nog glad att jag väntade lite till att läsa den. Byggde upp spänningen lite plus att jag fick en mer öppen sinnesstämning för att kunna ta in den här på det bästa sätt. Sen lönade det sig definitivt med de där extra minuterna för att kolla upp ord jag inte förstod. Det gjorde att boken grep tag i mig på ett helt annat plan.
Så har du nu inte läst den än så gör det snart. Själv ska jag införskaffa mig del två snarast!
Typ trettio av Lisa Jewell
Orginaltitel: Thirtynothing
Utgivningsår: 2004
Sidor: 476
Första meningen: "Dig vaknade med ett ryck."
Baksidetext:
Tänk dig att du springer på ditt livs stora kärlek tolv år efter att hon försvann, att hon är snyggare än någonsin och att hon gärna går på date med dig. Det här händer Dig Ryan samma dag som han fyller trettio.
Tänk dig sen att du är Nadine, Digs bästa vän sedan femton år, och att den stora kärleken visar sig vara Deliliah, din rival redan i skolan.
Kan man klandra dig då om du plötsligt börjar göra fåniga saker som att spionera utanför Digs hus mitt i natten eller ringa DIN gamla kärlek som idag är om möjligt ännu mer fel än han var för tio år sedan?
Jag tycker:
Alltså, vad ska jag säga. Lisa Jewell gör det igen. För ett antal år sedan läste jag hennes bok Vince & Joy. Och jag blev helt förälskad. Så när jag då hittade den här, Typ Trettio, på myrorna i sommras så kunde jag inte motstå. Nu har jag äntligen läst den och kan säga att jag är ännu en gång förälskad. Jewell gör det så fucking jävla bra!!! Hon blandar humor(och väldigt bra humor också) med allvar på ett absolut perfekt vis. Språket är gudomligt härligt att läsa och man helt enkelt fastnar direkt.
Storyn är väl egentligen inte så himla unik direkt. Jag menar, vem kan inte förutspå en romantisk komedi direkt? Men allt annat kompenserar upp det hundra gånger om! Jag sitter och skrattar om vartannat och ojar mig över karaktärernas olika upptåg hela tiden. Och trots den förutspående handlingen så lägger jag ändå ifrån mig boken med ett leende och tårar i ögonen.
Älskar du romatiska komedier så är det här ett definitivt måste! Det är dock himla tråkigt att alla hennes äldra böcker inte trycks längre. Så om du av en händelse ser någon Lisa Jewell-bok på myrorna så tveka för sjutton inte! Det kommer helt klart vara värt det.
Coraline av Neil Gaiman
Utgivningsår: 2002
Sidor: 157
Första meningen: "Coraline upptäckte dörren när de just hade flyttat in i huset."
Baksidetext:
Det är den sommaren när Coraline och hennes mamma och pappa flyttar in i ett gammalt hus, som gjorts om till fyra lägenheter. Det är den sommmaren det börjar hända riktigt mystiska och otäcka saker. Lägenheten bredvid är tom och dörren igenmurad. Men en dag så går dörren att öppna och hon ser in i en lägenhet som är likadan som deras. Men ändå helt annorlunda. Coraline hamnar i en annan verklighet, skrämmande och fantasifullt med föräldrar som ser likadana ut som Coralines riktiga föräldrar men med knappar till ögon. En parallell värld uppenbarar sig. En mardrömslik verklighet.
Jag tycker:
Detta var då en bok som jag fick i julklapp. Som jag tidigare nämnt har jag varit lite sugen på kusliga böcker, och det kan man lugnt säga att man fick i Coraline. Till en början var jag lite skeptisk. Jag menar, hur läskigt kan det hinna bli på 160 sidor egentligen? Men oj så fel jag hade. Jag började med boken under dagen men la den lite åtsidan då det var dags för matlagning och allt annat sånt. Sen tog jag med mig den och gick och la mig för att läsa ut den då. Vilket självklart höjde creepy-nivån!
Kusligt, småläskigt och väldigt väldigt spännande. Så kan man bäst sammanfatta den här. Till en början tyckte jag inte man fick ordentligt djup i det hela, men 5 kapitel in så var jag fast sen. Riktigt bra bok som lämnar en lustig kuslighetskänsla i kroppen efteråt. Fick krypa tätt intill sambon för att kunna somna när boken var utläst. Trots det har jag verkligen fått mersmak på kuslighet!